KORT OM XET
Sven ”Xet” Erixson – på 2 minuter
Han föddes 1899 och levde till 1970. Under tiden blev han en av Sveriges stora målare. Sven Erixson tog sig tidigt smeknamnet Xet. Blev snabbt Xet med svenska folket när han började ställa ut sina målningar på 1920-talet. Han var gift med poeten Ingeborg och blev far till två barn – Sverre och Irma – båda verksamma inom kultur och konst.
En tidning beskrev Xet som handlarens pojke från Tumba som målade allt han såg: födelse, kärlek, arbete, sjukdom och död. Men döden målade han som uppståndelse.
Till en början målade Xet motiv från resor, uppväxten i Tumba (där han bodde till 1928) och olika Stockholmsmiljöer. Xets målningar kännetecknas av att han ofta upplevt och sett det han målat men att han skruvar upp synintrycket. Hans konst har beskrivits som uttryck för vitalitet, närhetsrealism och ömhet. Vackra ord från en av många positiva kritiker.
Xet var en mångsidig konstnär och kom att älska livet samtidigt som han ofta tog ställning i olika politiska frågor och händelser som hotade livet för människan. Mångsidigheten ledde honom till att använda olika uttrycksmedel förutom måleri i olika material; grafik, glas, textil, scenografi och kostym, dekorationsuppdrag på stora ytor i offentliga byggnader. Lägg därtill
att han var professor vid Konstakademin i tio år, drev på att den så kallade 1% regeln skulle inrättas som gjorde det möjligt för konstnärer att utsmycka nya byggnader. Dessutom var han med i skapandet av Konstaktiebolaget Färg och Form som utmanande konsthandlare och privata gallerier.
”Med sina medel visade han i en praktfull färg och gestaltning hur det kändes att leva i detta land Sverige och i Europa under 20-tal till 50-tal. Det är jag honom djupt tacksam för, skrev konstnären Torsten Renqvist om Xet.
1964 blev Xet sjuk med några år av konvalescens och rehabilitering. Från denna tid kom nya bilder hur hans händer. ”Om man inte kan arbeta, kan man inte leva” var Xets syn på tillvaron året innan han dog. Under sin levnad arbetade han in i det sista och mot slutet allt friare i form och tilltal.