EN ÄKTA XET?

Är det en äkta Xet och vad är den värd?

Är det en äkta Xet och vad är den värd? Xet-sällskapet får då och då frågor om verk som är eller förmodas vara av Sven Xet Erixson. I många fall gäller det litografier och reproduktioner. En provkarta på frågor fick vi vid ett öppet hus för bedömning, som avslutade 2005 års utställning av Xets grafik i Botkyrka konsthall och Xet-museet. Madeleine Odelstierna och Irma Erixson var experter på plats, Yngve Karlsson, som arbetar med en förteckning över konstnärens verk, var bisittare.

Under de två timmar konsthallen var öppen kom 131 personer. Många hade konstverk eller foton av verk med sig. Några andra undrade hur mycket Xet-litografier är värda. Det beror förstås på vilket skick de är i, hur stor upplagan var och hur efterfrågade de är. Stockholmsmotiven i färg är eftertraktade, likaså blad från Carmen- och Aniara-serierna. ”Björkarnas katedral” är en litografi som flera frågar efter, men den finns sällan på marknaden. Dels var upplagan ganska liten (125 exemplar), dels gavs den ut av Föreningen för kristen konst, som förmodligen sålde många exemplar till församlingshem och liknande lokaler som i motsats till privatpersoner inte säljer konsten.

Förutsett var att några skulle fråga om Xet-verk som visade sig höra till den Xet-mapp med tio reproduktioner som Bok-Konsum sålde i stor upplaga 1955 – då för 100 kr. Nu dyker ramade reproduktioner ut mappen upp på loppmarknader och i second-hand-butiker och kan köpas för en femtilapp, dvs värdet är försumbart. Ofta är tyvärr färgerna blekta. Men fräscha exemplar avbildar några av Xets bästa tidigare verk. (Se Xet-reproduktioner under Arkiv).

Eftersom värdet på all konst beror på vad någon just då är beredd att betala varierar priserna kraftigt, på litografier. Det gäller särskilt vid stadsauktioner och liknande, där efterfrågan för dagen avgör tillsammans med bladets
upplaga och skick. Köp via konsthandlare blir oftast väsentligt dyrare men det kan ta lång tid att hitta ett speciellt blad på auktion, även om det numera är lätt att söka på auktionssajter och också få besked om säljpriser. På de stora kvalitetsauktionerna vår och höst får man också intressant information om prisbilden förXet-målningar i olika format och från olika tider.

Några höjdpunkter att notera från bedömningsdagen. Irma Erixson kunde snabbt klara ut att det var familjens hembiträde Märta som var modell i en Söndrumsmålning kallad ”Skumbad” från 1946, enligt uppgift utställd på Liljevalchs. ”Pärldraperiet ” signerad av Xet1950 var en stor olja som påminde om konstnärens kontakter med Halmstadgruppens målare i Söndrum. Något så sällsynt som en tavla från Xets resa i Japan 1962, ”Japanska tecken”, visades också upp, liksom en gouache från Tetuan 1954. Den senare kom från en av Xets skissböcker, och var ett återseende för Madeleine Odelstierna, eftersom den sålts på Färg och Form.

Mest problematiskt är det att bedöma om tavlor signerade SVEN ERIXON, dvs utan S efter X, kan vara äkta Xet-verk. Oftast är de det nog inte, om de inte är mycket tidiga verk. Kring 1920, innan Xet fastnat för att skriva Erixson i stället för Eriksson, signerade han någon gång Erixon, men ibland tillfogade han senare rätt signatur också. Ett problem är att auktionsföretag ibland missar ett S i sina kataloger även när de ropar ut äkta Xet-blad, korrekt signerade.
Trots att Sven Erixson eller S. Erixson ibland är slarvigt skrivet (ibland trycktes ju 360 exemplar av litografier att skriva namnet på!) brukar konstnärens särdrag i namnteckningen ge god vägledning om äktheten.

Proveniensen – dvs vem verket är köpt av, och när, och vilka som ägt det – är viktig att känna till, särskilt om signaturen är otydlig. Det skall dock en stark proveniens till för att ett osignerat verk skall fastslås vara av Xet. En av de tavlor som visades upp i konsthallen var osignerad – motivet var Bryggerivägen och liknade Xets oljemålning från 1928 och litografierna Fest i Tumba. Ingen signatur syntes. Kunde det vara ett första försök till den stora målningen eller en kopia?

Om signering, mycket säker proveniens och Xets särdrag saknas måste även experten passa. Ibland finns det på baksidan av tavlan uppgifter om var och av vem den ramats in, om den sålts på en viss auktion eller varit utställd någonstans. Så långt kommer dock praktiskt taget aldrig osignerade verk. Och enbart muntliga uppgifter som bygger på släktens traditioner eller bekantas uppgifter om kontakt med Xet måste tas med en nypa salt. För Xet brukade signera också provtryck i olika stadier, mindre verk och skisser som han frikostigt gav bort till grannar (vid bröllop, födelsedagar etc) och dem som arbetat åt familjen, t ex hembiträdet Märta och hennes kamrat (också Märta) som ibland hjälpte till att servera i huset i Tattby.
Yngve Karlsson

0

0 kr